Jag har en fredag för mig själv. Tänker, skriver, ritar och dricker bonaqua och te.
Tittar ut – tittar in
Jag tittar ut genom fönstret, men in i mig själv. Allt runtomkring är i oordning, men inuti börjar bitarna falla på plats. Jag tar mig tid att bara vara, skriva dagbok, och rita bilder. En fin inspiration är Lena Anderssons bok Skisser & Anteckningar.
*
Jag stannade och fotograferade kvällshimlen igår. Det är magiskt, men går inte riktigt att fånga magin med mobilkameran.
Idag
Trots att det snöar var och varannan dag nu, så känns det att våren är på väg. Jag tog på mig löparskorna och sprang i dagens soliga väder. Skönt att låta kroppen jobba. Hjälper hjärnan att sortera tankarna. Det finns dom som tror att jag tappat både förnuft och känsla just nu. Det har jag inte. Allt är inte vad man tror vid första anblicken. Det finns en massa under ytan som inte syns.
*
Jag stannade och fotograferade lador. De blev som människor i mina ögon. Människor och relationer. Blir sugen att måla dem någon dag.
Som meditation
Idag kom solen efter lunch. Jag gick en riktig långpromenad när jag kom hem från jobbet. Blev som meditation att låta solen smeka ansiktet, luften fylla lungorna och låta tankarna vandra i takt med stegen.
Förändringar
Skymningen kommer senare och senare nu när det är vår.
Igår kväll höll sig ljuset på himlen kvar länge, länge.
*
I morse föll det snö igen. Vintern tycker inte om att släppa taget.
Det är svårt med förändringar. Men ibland måste de få komma.
Som en naturkraft. De som sker ska ske.
*
Ur det som gör ont kan det komma något gott.
Väntar
Jag väntar på våren. Köpte nya somriga byxor som ligger i garderoben. Drömmer om milda vindar, tygskor på fötterna, bara armar och kanske en cykeltur.
Istället klamrar sig vintern fast med minusgrader. Jag går omkring och fryser. Långkalsongerna ratade jag för länge sedan.
Jag borde ordna en massa saker. Vill rensa bland prylarna. Men jag har hamnat i ett litet vacuum.
Kom våren! Kom och väck mig!
Om vägskäl
Ofta trippar livet bara på. Eller springer alldeles för snabbt. Man hinner inte fundera så mycket på vars man trippar eller springer. Man hinner inte ens känna om man blir andfådd eller om det är lugnt.
Det är när man kommer till vägskälen man måste stanna upp. Ska jag ta den där stigen som sluttar neråt och känns enkel. Eller ska jag springa uppför. Eller bara fortsätta rakt fram som om ingenting har hänt.
*
Jag funderar. Och medans jag gör det fotar jag tulpaner. Bara för att de är så vackra.
Året 2014 Del 2
I juli fick vi så mycket sommar, så den finns kvar inuti fortfarande.Jag tankade en massa vila, bland annat här, i lilla stugan vid sjön.
Stugan ger både enkelhet och ro, trots att en massa människor och finsaker trängs på liten yta.
I augusti återkom jag till det där med balansen. Som både utvecklar och utmanar mig. Jag tänker på det, arbetar med det men undrar om jag verkligen blir bättre på det.
Jag åkte till Uppsala och Stockholm och fick några fina dagar med mina systerdöttrar.
Sedan mötte jag vardagen och hösten med full fart.
I september tapetserade jag och målade om i min datahörna, jag jobbade på som vanligt, gjorde bland annat om designen på min blogg och i webshopen.
Jag åkte till Frankrike några dagar och fick värme, mat, bad och romantik med maken.
Hemma igen fyllde jag på med tankar och andlighet.
I oktober hade jag utställning i Kalix och var då hemma med och hos min mamma för sista gången (men det visste jag inte då)…
…för den 23 oktober tog hon sitt sista andetag. Mycket sorgligt och svårt att förstå varje dag. Jag försöker vänja mig vid att ha min mamma i himmelen.
I november fortsatte livet med begravningsförberedelser och julproduktion. Det är ju bara att hänga med liksom, när dagarna ändå tuffar på som om ingenting har hänt.
I december njöt jag allra mest alla dagarna innan själva julhelgen. Då hade jag mer julstämning än vanligt och kände faktiskt en massa lugn och frid. Året slutade med en konstig nyårsafton som inte alls blev som vi tänkt oss. Två i familjen fick åka till Sunderby sjukhus och en fick akutopereras, en var mest chaufför och två kanske firade lite mer än de andra. Så vi får kanske göra en liten nyårsdagsfest ikväll istället. Allt gick bra och den opererade får nog komma hem idag.
Tack 2014 och alla människor runtomkring mig som finns och är ♥!
Året 2014 del 1
I Januari var smällkallt, men som tur var bara i några dagar. Frosten byggde gardiner runt fönstret. 
Jag jobbade på som vanligt med en massa olika saker och tekniker. Skrev själv att jag kände mig som en onykter gräshoppa. Ganska bra beskrivning på hur jag kan vara ibland. Jag njöt av tulpaner (snart är det dags igen!) och började käka lowcarbmat. Ett av mina bästa beslut det här året.
I februari försökte jag fånga dagarna och lyckades nog ibland. Men året har liksom rusat förbi. Jag får stå där med en håv och försöka komma ihåg att leva. Jag fotograferade snö…
…jobbade på i ateljén. Började med nya bilder till utställningen jag skulle ha i Kalix i oktober.
I mars renoverade vi badrummet, jag storstädade och sinnesstämningen åkte kanske lite upp och ner, precis som utomhustemperaturen.
Fortsatte käka lowcarb och mådde bara bättre och bättre. Förtärde även några böcker ur min stora väntande hög.
I april hängde jag ut tvätt i solen…
…jag var med på en inspirerande broderihelg med Britta-Marakatt-Labba…
…sådde fröer inför sommaren (för första gången på massor av år). Fick njuta av vårblommor
inomhus……och tapetserade sovrummet.
I maj storstädade jag ateljén och producerade för att fylla lagret inför sommaren.
I maj fick vi också riktigt många fina dagar med varmt väder. Sommarkänslan kom lite extra tidigt. Jag plockade små tussilagosolar och satte i en äggkopp.
I juni hann vi med både skolavslutningar, en vecka på Rhodos och dagar i stugan. När jag ser igenom juni månads fotografier får jag känslan av att vi fick en dos extra tid då, men kanske var vi bara extra bra på att ta vara på den.
Jag måste också fått en extra dos energi då eftersom jag hann med både det ena och andra.Början av juni var supervarm, så jag badade redan innan skolavslutningen. Undrar om det någonsin hänt tidigare?
Sedan försvann plötsligt värmen, undrade om det var sommaren som redan hade varit…men den kom tillbaka i juli. Fortsättning följer i morgon…
Julaftonsbilder
Två bilder från julafton. Dukat för jullunch. Åttaåringen hade skrivit placeringskort med sin finaste snirkliga stil. 
Här är det fortfarande förväntningar och harmoni, innan julklapparna delades ut. Min yngsta låg och tittade på paketen under julgranen. Sedan blev det sådär med harmonin ett tag, men lugnet och friden kom tillbaka senare på julaftonskvällen. Jag fick många tankar om vad som egentligen är viktigt på jul. Och inte är det klapparna. Men för barnen så är det nog höjdpunkten, så det är svårt att ändra på det. 