I år blir det också en semester hemma, alltså en hemester. Både av ekonomiska skäl, men också för att det nog är så jag trivs allra bäst. Iallafall nuförtiden, när jag kan vara i känslan av att vara helt ledig, trots att jag är hemma och trots att jag har att göra. Att vakna lite för tidigt, ligga kvar i sängen och känna att dagen är ett blankt blad. Jag vet att dagen kommer att fyllas med arbete, men i det där stillsamma knogandet med hus och trädgård, så är det en vila iallafall.
*

Vi arbetar lite här och där och visst kan det stundvis kännas frustrerande att det går långsamt och att det är så mycket att fixa. Men det är det värt i tillfredsställelsen att vi faktiskt gör nästan allt själv och då blir det inget qvick-fix. Renovera drygt 70 år gamla fönster till exempel, som ingen brytt sig om på ett bra tag. Det tar tid, men det känns så bra att ta hand om dem så att de får fungera länge till.