Det känns att våren är på väg, även om vi ännu har mycket snö kvar. Idag skippade jag långkalsongerna och frös ändå inte om benen. Dikena börjar lukta lorka och snön kryper länge och längre bort från vägkanten. Efter sommartidsändringen är det ljust länge på kvällen och fast klockan var vid 21, när jag gick ut med hundarna, så var himlen inte helt mörk utan istället vackert dunkelblå.
Jag tittade längtansfullt på badtjärn när jag åkte hem från jobbet och tänkte att snart får jag bada där igen. Men än så sover videung och isen ligger som ett lock över sjön.
Om bara några dagar har jag varit mormor ett helt år. Magiskt och förunderligt. Vi firade mitt fina lilla barnbarn i helgen. Värsta kalaset!
Lämna ett svar