Lys som en sol. Både i ditt liv och andras.
Eller som Mandela sagt:
”Det finns ingenting upplyst med att förminska sig för att andra inte ska känna sig osäkra.
När vi låter vårt eget ljus lysa, ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.”
-Nelson Mandela
Citat ur Mandelas installationstal 1994.
Luften är hög och klar när jag kliver ut på morgonen. Jag tycker om soliga, lite kyliga höstmorgnar. Bilrutan är immig av fukt. Rätt så skönt med vardag igen. Jag börjar få ordning på mitt liv med tre olika jobb. Går hyfsat att pussla ihop dem. Igår kväll kom tranor i mängder på låg höjd över huset. Mäktigt att stå och se på när de flög förbi. Och höra deras rop. De flyttar nog snart. Följer sitt hjärta.
Sådär-att ta dagen som den kommer. Se om det blir sol eller regn. Varva jobb och vila. Leta efter blommor till en bukett. Hittade liljor i trädgården. Fick kombinera dem med blandat rufs från åkerkanten. Det blev rätt så fint ändå.
Kvällarna har blivit så mörka. Känns som om det alldeles snart ska vara skolstart och höst. Men det är ju bara Juli ännu. Den här sommaren kanske blir min längsta på flera år. Min tid saktar av, bromsar in, stannar upp och är.
Ledig fredag. Varmt men mulet. Vad ska vi hitta på då? Bara vara kanske.
Att sitta och filosofera en stund med en god kopp te har blivit ”my cup of tea”. Min grej alltså. Jag har blivit bättre på att ta hand om mig själv. Nu sitter jag här i mitt soffhörn en stund.
Nu är jag hemma. Och då menar jag inte bara i fysisk mening.
Det börjar bli harmoni i delar av mitt nya hem nu. Skönt när sakerna hittar sin plats.
Fortfarande en massa ogjort och flyttkartonger överallt, men det finns hörn med harmoni. Här kommer jag nog att trivas.
M som i magic. Hoppas på en fredag då bitar ska falla på plats.