Fixeringen vid väder och temperaturer håller i sig. Eftersom det varit mycket kallt i flera veckor är typ det första man tänker när man vaknar, hur kallt är det idag? Känner att kylan tar energi. Finns en liten stress över om bilen ska starta och klara av kylan, när det är kallare än minus 30. Man vill helst kura inne och inte behöva klä på sig lager på lager. Igår när snön föll och det bara var minus 15, så kände jag stor lättnad. Även om minus 15 också är ganska kallt. Allt är relativt.
Det mildare vädret lockade till långpromenad med jakthunden. Jag fotograferade vintervyer och gav dem ett instagramfilter. Det var en sådan där disig dag då solljuset knappt syntes bakom molnen.
Kylan börjar kännas påfrestande. Mellan -25 och -32 i flera veckor. Men ikväll så är det bara -18. Känns riktigt varmt, om än det också är kallt. Jag har mycket lite ork kvar på kvällarna, men fick utlopp för skapande på jobbet idag eftersom jag håller i konst-tillval då och då, och ofta hinner skapa själv på de lektionerna. Jag tycker om bilden jag gjorde idag. Ett collage med hus. Jag kommer att rama in originalet här hemma och har precis lagt upp det som tryck, till salu i min webshop om någon fler vill ha det på väggen. Länk till trycket finns här nedanför.
Gårdagens fotopromenad med systemkameran väckte upp min lust att fotografera. Jag gick ut innan läggdags igår och fotograferade huset och fullmånen med lång slutartid i mörkret. Det blev härliga, lite surrealistiska bilder. Bilderna är inte ändrade något med färg eller ljus, bara beskärda litegrann.
Bild nummer två fick lite för mycket ljus av gatlyktan som var ovanför mitt huvud och lamporna på granen och i fönstren lyser lite för vita. Men himlen blev magiskt blå och det syns endel stjärnor.
Frös bara lite om tårna på dagens entimmes-promenad i 25 minusgrader. Eftersom vi haft kallare än minus 30 flera dagar så kändes det bra att det ”bara” var så här kallt idag. Jag tog dock på mig varma kläder och det behövdes. Hade med mig vår östsibiriska laika som sällskap, hon räds inte kylan. Jag tog också med mig systemkameran i en ryggsäck på ryggen.
Vi gick ner till älven och följde ett skoterspår mot forsen. En dimma från det öppna vattnet vid forsen hade lagt sig som ett dis framför träden på andra sidan vattnet.
Det var vackert och stilla. Inga andra människor i sikte och inga skotrar.
Vovven var nöjd, men undrade nog varför jag skulle stanna och fotografera så mycket.
På väg upp från älven hamnade vi i lite skugga och den låga januarisolen silades genom träden. När vi kom hem så hade både mina ögonfransar och mitt hår isat till sig, tårna var lite stela, men det kändes skönt att ha kommit ut i ljus och luft.
Alldeles stjärnklart på den svartblåa himlen under kvällens hundpromenad. Kylan nyper i kinderna och björkarna längs 374:an lyses upp av de passerande bilarnas helljus. Det känns liksom lugnt och fint i bröstet och jag känner mig priviligerad som får gå här under stjärnbilderna. Jag ser Orions bälte och Karlavagnen och tänker att det är så här det ska vara, när det är bra.
Jag försöker fotografera björkar och stjärnhimmel, men mobilkameran lyckas inte fånga en enda stjärna. Det blir bara en dov bild där man svagt kan ana björkens grenar.
När vi kommit hem från promenaden släpper jag in hundarna och går ut igen för att slänga kompostpåsen. Det är någon som nyfiket tittar ut och undrar vad jag gör. – What are you doing out there? tänker hon kanske, när hon står på bakbenen och spanar.
Stjärnklart inomhus också eftersom vi fortfarande myser med både gran och adventsstjärnor. Funderar på om granen ska få vara kvar till påska, eftersom den är så fin och knappt släpper ett enda barr.
Andra dagen på det nya året. Jag vaknar i hyfsad tid utan klocka. Det känns bra eftersom vi snart ska stiga upp normal tid igen. Det är minus 18 grader. Jag och en av mina hundkompisar gick en promenad innan lunch. Även om solen inte värmer så får jag energi bara av att se den stråla över de snöklädda åkrarna. Och hjärnan får hjälp att sortera tankar och intryck när kroppen rör på sig.
Inne städar jag bort den röda delen av julen, men behåller stjärnor, ljus och gran. Granen är så fin och barrar knappt alls trots att vi haft inne den sedan 8 december, så den åker nog inte ut förrän tjugonda knut.
Idag glömmer jag bort de flesta måsten och borden och känner mest harmoni inuti. Inte för att jag inte gör något, utan för att det inte stressar mig. Har tvättat, manglat, torkat, plockat och burit in ved. Veden som värmer oss många gånger och fungerar som en dos styrketräning.
Stormen som härjar söderut slapp vi lyckligtvis. Det blåste en del igår och spår av blåst fanns kvar idag i form av drivor ut på vägen. Ganska fint om du frågar mig med mönstren som bildas där vinden format snön.
Jag brukar sammanfatta mitt år här på bloggen och här kommer en del av 2018. Första bilden tog jag i januari, men ska jag vara ärlig så minns jag inte så mycket av de första månaderna av året. Det var mycket kyla och mycket snö och mycket jobb. Vi ordnade en babyshower för barnbarnet som var på väg och i början av april föddes hon. Mycket fint och omvälvande med en ny liten person i mitt liv.
Påsken var i slutet av mars och då fick vi några fina dagar i Kalix skärgård. Jag trodde att snön skulle ligga kvar halva sommaren, men trots att det var megastora snöhögar så smälte snön bort på en vecka, när värmen kom. Bilden nedan är en kväll i maj, då himmelen var vacker.
Trädgården växte i sommar. Först var det kalt och lite grönska, men sedan när sommarvärmen kom så exploderade alla växter. Jag grävde och flyttade och spred ut växterna. Trädgården som bara var gräsmatta när vi flyttade in har förvandlats till en härlig oas.
I juni tog min äldsta dotter studenten och vi hade ett fint kalas för henne. Och efter det blev det en mycket härlig och varm sommar, med mycket bad och vila. Bekymmersamt med den ovanliga värmen, men jag njöt av det fina vädret.
I september började jakten i vår by och jag följde med och gick i skogen med hunden. Jag njuter av att gå i skogen och så är det lite spännande att se hunden leta älg.
I slutet av september var det flera kalas. Här är jag på väg på ett, lite extra stylad och fin.
Sedan gick hösten i en rasande fart. Jobb, helg, jobb, helg och så snurrade det på. Jag fick jullängtan tidigt och tjuvlyssnade på julmusik tidigt. Varför inte njuta när man kan liksom? Vi ordnade dop för barnbarnet i november och sedan var det äntligen första advent.
Decemberdagarna gick lite för snabbt. Då hann jag inte njuta fullt lika mycket som jag ville. Vilken tur då att jag njöt av julkänsla redan i oktober. Julhelgen blev vilsam, även om jag och mannen arbetade lite extra som tomtens hjälpredor.
Nu är de sista timmarna på året här. Ska vara med på en fest med släkt och vänner. Det blir nog bra! Önskar alla ett gott nytt 2019!
Det som är det allra bästa med några dagars ledighet är att jag hinner få utlopp för skapande med händerna som jag mår bra av. Jag har suttit uppkrupen i soffhörnet och nåltovat fåglar. Två av dessa har jag gjort förra året och den senaste veckan har jag gjort en domherre, en talgoxe och en skata. De blir lite naiva, personliga fåglar då de är unika och handgjorda.
Blåmes i nåltovad ullDomherre i nåltovad ullFågel i nåltovad ullSkata i nåltovad ullTalgoxe i nåltovad ull
Fåglarna har jag lagt ut till försäljning i webshopen om det är någon som vill köpa dem. Där kan du också se fler bilder på de flesta av dem. Länk till fåglarna i shopen finns här, under texten.
Det tog en vecka att komma in i ledighets-mood. Vara vaken till 2-tiden på natten och stiga upp strax innan 11. Bra eller inte, men lika bra att öva för nyårsafton och försöka vända tillbaka dygnet efter det. Dock ett aber med att stiga upp så sent. Dagen blir för kort.
Tomtar med mer får vara kvar ett tag till. Men någon sorts städning behöver vi göra så här mitt mellan helgerna. Så idag skrev jag en att-göra-lista för att slippa ha saker i huvudet. Sedan får vi se vad som hinns med när man som vi, snarkat bort halva förmiddagen. Som tonåringar igen!
Julens blommor är viktigt för mig. Nästan så att doften av en hyacint kan fixa hela julstämningen. Jag börjar köpa hyacinter i november och sedan byter jag ut så att jag hela tiden har fräscha när de har blommat ut. Någon amaryllis är också fint att ha. I år blev det två. En står här i köksfönstret och blommar perfekt precis till julhelgen. En annan står i fönstret i hallrummet och ser fin ut.
