Det har bara gått några dagar sedan jag förlorade min mamma. Så jag förstår att jag är mitt i något som jag inte förstår. Känns som om jag svävar runt utan livlina i en rymd, som om jag är lite vilse någonstans. Jag har svårt att tänka. Jag är utan struktur. Jag kan inte koncentrera mig och läsa. Jag kan inte formulera en vettig bön. Jag kommer aldrig bli densamma. Jag kommer säkert ut, så småningom, på andra sidan av den här första sorgens förtvivlade skog. Kanske är det först nu som jag tvingas bli riktigt vuxen. Som att smärtsamt födas på nytt.
Göran Tunström har beskrivit det bra:
”När mammor dör,
då förlorar man
ett av vädersträcken.
Då förlorar man
Vartannat andetag:
då förlorar man en
glänta.
När mammor dör,
växer det sly överallt.”
Bilden är med på min utställning i Kalix som slutar om två dagar. Den heter Den där dagen (Akvarell – blandteknik)
Gunilla
Min mamma gick bort för lite drygt ett år sedan. Jag har väl hört frasen ”hon lämnar ett tomrum efter sig” förut, utan att tänka närmare på vad det innebär. Nu vet jag. Jag känner igen mig så väl i beskrivningen. Jag beklagar sorgen.
Maria - JAG BLOMMAR
Det är något alldeles nytt att uppleva. Även om jag förstått att den här dagen skulle komma så var jag ändå inte beredd.
Sandra
Nej, livet utan mamma det blir aldrig det samma. Det är länge sen vår mamma lämnade oss. Sorgen finns kvar men jag har lärt mig leva med den. Fortsätt att skriva. Kram till dig.
Maria - JAG BLOMMAR
Orden som kommer är väl en sorts bearbetning.
Tack för kram!
Erika
Beklagar verkligen! Tomheten som blir när man förlorar någon kär. Obeskrivlig. Förlorade mamma i cancer när jag var tolv, är nu 35. För drygt ett år sedan gick min syster/bästa vän bort i cancer. Gråter fortfarande hysteriskt vissa dagar. Vänskapen. Kärleken…
Maria - JAG BLOMMAR
Jag har tidigare förlorat min syster, så nu blev jag plötsligt den äldsta kvinnan i det här släktledet.
Skönt ändå när tårarna kommer. Det ska ut!
Elin (huldas byrålåda)
Vad ledsen jag blir för din skull. Det borde inte få hända mammor någonting. Kramar.
Malin
Jag är verkligen ledsen för din skull. Jag kan inte tänka mig något jobbigare än att vara utan min mamma….
Hannele på Hisingen
Beklagar sorgen, själv är min mor i livet men min pappa känner inte igen oss. Jag tänker ofta på olika saker jag borde fråga min mamma innan det är för sent.